Nu sitter lamellgardinerna på plats framför de stora fönsterpartierna.
När de är vinklade så att de står öppna känns rummet fortfarande luftigt och ljust, men stängda blir de mer som en förlängning av väggen. (Vill man så kan man ju också dra bort dem från fönstret helt och hållet.)
Vi valde helvita lameller, 9 cm breda, och det blev väldigt fint! Jag tror att naturvita skulle ha känts ”sjaskiga” i den i övrigt kritvita miljön.
De dämpar dock inte ljudet så mycket som jag trodde att de skulle göra, så vi får nog arbeta vidare på textilutfyllnaden…
Näst i tur står den stora mattan under soffgruppen – där ska vi bara komma fram till färgen. Soffan är sandbeige och IKEA-soffbordet vi har i väntan på att hitta något bättre är mörkt brunsvart. En ljus matta kan medföra att t.ex. vin- eller kaffespill syns alltför väl, men en mörkgrå eller svart matta kan istället få rummet att kännas mörkare, och det vill jag inte. Och en klar färg gör det svårt att matcha med andra färger, och blir inte lika tidlös.
Det får bli en sväng till möbelaffären igen, tror jag!
Jättefint Gunilla. Hur är insynen när gardinerna är öppna? I dagsljus borde de skärma av en hel del. Men sedan det blivit mörkt ute känns det kanske för ”öppet” kan jag tro.
Jo, det var lite som att vara en fisk i ett akvarium… Man behöver avskärmningen när det är mörkt ute. Och det blir även ljusare i rummet eftersom man inte har stora svarta fönsterrutor utan vita ”tygväggar”.
Lamellgardiner är verkligen skitsnyggt! Var köpte ni era?
Vi köpte dem på GardinGalleriet här i Piteå.